HALLANDS STARKA KVINNOR

NÄR KVINNOR TOG PLATS I POLITIKEN

År 2021 firade demokratin 100 år. Den här utställningen berättar om tiden före och efter att den kvinnliga rösträtten genomfördes. På skyltarna kan du läsa om några tidiga förgrundsfigurer, men många fler modiga kvinnor berättas om i fördjupnings-häftena. Alla var kvinnor som gjorde skillnad – därför heter utställningen ”Hallands starka kvinnor”.

Det var dåligt ställt med kvinnors rättigheter före år 1921. Men det fanns de som långt tidigare föreslog ett mer jämlikt samhälle. Som Fredrika Bremer, född år 1801. Hon blev en av de första författarna i världen att skriva en bok i ämnet, utgiven år 1856. Huvudpersonens kvinna kämpar för att få bestämma över sitt eget liv. Boken som heter ”Hertha” blev en succé. Men varför tog det sedan en så lång tid för att ett mer rättvist samhälle skulle växa fram?

För att svara på den frågan behövs en historisk inblick. Innan kommunerna slogs samman och länet var ett myller av små kommuner var makten ännu mer delad och utdelad efter förmögenhet. Då levde ”vanligt folk” för det mesta av lantbruk. Och höll på gamla traditioner. Ett fåtal människor fick en utbildning. När statliga utbildningar var stängda för flickor startade Fredrika Bremer egna skolor för flickor. En av dem var Apelrydsskolan utanför Båstad, intill södra Hallands gräns.

Kanske var Fredrika Bremer först med att sprida sina idéer om jämlikhet mellan könen i Halland? Det vet vi inget om men däremot känner vi till att Fredrika Bremer-förbundet verkar än idag och i exakt samma anda. På samma sätt som vi gör – inspirerade av Hallands starka kvinnor!

Dela gärna med dig av dina tankar kring demokrati och lägg i utställningens virtuella brevlåda här!

Har du frågor kring denna utställning se hemsida: www.hembygd.se/halland

Klicka på knapparna för att komma till utställningen

Hur lät en rösträttssång?

Här kan du lyssna på “Kvinnornas lösen” – en rösträttssång tonsatt av Hugo Alfvén med text av K. G. Ossian-Nilsson, år 1911.

Då sången inte finns inspelad presenteras den här i en enkel inspelning med 4 av sångens 8 verser i ett arrangemang för gitarr och sång.

Gitarr: Jörgen Magnusson, musiker – Hallands bildningsförbund.

Sång: Kerstin Hultin, hembygdskonsulent -Hallands bildningsförbund.

Tryck här för länk till noter och text.

Utställningen är producerad av

Hallands bildningsförbund tillsammans med övriga delar av den
halländska hembygdsrörelsen med stöd av Region Halland – kultur.

Utställning:

Texter utställningsskyltar: Kerstin Hultin
Redigering/Layout: Mymmel Blomberg
Digital layout: Anna Lindqvist
Illustrationer: Dick Holst

Forskning / arkiv:

• I Halmstads hembygdskrets undersöktes protokoll i Fattigvårds- och barnavårdsnämnder från landsbygdskommuner i Halmstad kommun. Anika Elfström forskade om Hilma Hofstedt, Gunbritt Lindmark om lärarinnan Helga Otto. Kerstin Hallén och Rolf Johansson bidrog med fakta om Selma Andersson, Söndrum.

• I Folkörelsearkivet Varberg hämtades fakta om Vita bandets tidiga verksamhet i Halland, vilket innefattade Halmstad och Falkenberg.

• Nordhallands hembygdsförening. Lisbet Hansson forskade om Astrid Pettersson. Lena Greenwood om Evelina Månsson. Ingun Adolfsson om Hanna Ekelund. Eva Nordieng om Nykterhetsrörelsen. Kjell-Åke Rinnarv om den kvinnliga rösträttsröstaren Aron Gunnarsson, Förlanda.

• ”Artiklar av Evelina Månsson”. Handelstidningens Veckoblad,
1919-04-01. Nordhallands HF.

• Hylte- och Höks hembygdskretsar. I Hylte krets forskade Eva Svensson om fattigvårds- och barnavårdsnämnder. Birgitta Holmén bidrog med texter om Karin Fehrman och Ester Gustafsson samt Bertil Holmén om Hildur Branting. Syskonen Agneta, Ulla och Catharina berättade om sin mor Maja Ohlin. Syskonen Marianne och Sonja berättade om sin mor Carin Nilsson. I Höks krets forskade Margit Eriksson och Leif Sigurdsson om kvinnor i Ränneslöv bland annat Anna Erlén.

• Ätradalens- och Varbergs hembygdskretsar. Siv Qvarfordh forskade
om Falkenbergs första politiker och Gunhild Johansson. Ulla Rickardsson om Katrinebergs folkhögskola och Hulda Andersson. Eva Svederberg om Gärda Svensson. Gunnel Karlsson om Margit Svensson, Okome. Agneta Boqvist om Wilhelmina Malmström ur Starka kvinnor i Varberg, se litt.

• ”Kommunalt sekel 1866-1965” om de första kvinnorna i Falkenbergs
stadsfullmäktige, år 1934.

• Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund Falkenbergs kvinnoklubb,
Riksarkivet.

• ”Maj Larsson, 1973, Kvinnor i tidsspegel, Stockholm: LTs Förlag”, citat
Gärda Svensson.

Bildspel ”Ett halländskt foto berättar”

Fotografier: Oskarströms hembygdsförening, Hylte bruks arkiv,
Föreningen Gamla Laholm och Hallands Kulturhistoriska museum/arkiv.
Speaker: Charlotta Magnusson.
Texter: Kerstin Hultin och Björn Lind.
Ljud: Xerxes Andrén.
Bildspel: Anton Silver, Studio Halmstad.

Fotografier:

Varberg: Frigga Carlberg, artikel Hallandsposten.
Halmstad: Anna Rex, Föreningen Gamla Halmstad. Hilma Hofstedt ur Halländsk Kvinnokraft, foto privat.
Kungsbacka: Astrid Pettersson ur ”Vår bygd” Nordhallands Hf årsskift, artikel av Stig Tornehed.
Falkenberg: Gärda Svensson, foto privat.
Hylte: Karin Fehrman, Långaryds HF. Maja Ohlin, foto privat.

Litteratur:

Starka röster i Varberg” utg. av Hembygdsföreningen Gamla Varberg, utg. år 2020.
Nyktra kvinnor: folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita bandet
1900-1930” av Åsa Bengtsson, utg. år 2012.
Hundrade och en göteborgskvinnor” av Lisbeth Larsson, Riksarkivet/  Landsarkivet i Göteborg, 2018.
Vår Bygd” av Nordhallands Hf, år 2010. Artikel om Astrid Pettersson av Stig Tornehed.
Amerika Minnen, Från en 6-årig vistelse i U.S.A. i 1900-talets början
av Evelina Månsson, Hvetlanda 1930

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon” av Lisbet Larsson, utg. år 2018.
Halländsk kvinnokraft – fem författare om fyrtio kvinnor från förr och nu
av flera författare, utg. år 2012.
Gåvan” av Astrid Pettersson.
Barn i första världskriget” av Astrid Pettersson.
Kvinnoid i gången tid” av Agda Forsbring, hembygdsbok.
Fakta kommunal historia” ur Svensk Lokalhistorisk Databas.
Fredrika Bremer förbundet”, fakta från hemsida.
Sexualupplysning och reproduktiv hälsa i Sverige under 1900-talet
av Bygdeman/Lindahl, SOU 1994:37, KB år 2014.
Elise Ottesen-Jensen” fakta från hemsida ”Ottar”, Wikipedia.
Gamla Laholms årsbok 2004”. Utställningens fakta om Tora Simsson
och Bertha Andrèasson bygger på artikel av Yvonne Persson.
Gamla Halmstad årsbok 2005 & 2011”. Utställningens fakta om
Halmstads politiska historia bygger på artiklar av Kerstin Wedin.
Hallands kulturhistoriska museum – årsbok”, år 1975.
”Kvinnoorganisationer” av Ingegärd Larsén, Halmstad, utg. år 1980.

Tidningar:

Artikel om Anna Rex” av Anders Bergenek. Hallandsposten 2018-10-06.
Tankar vid Tullbron” av Torsten Andersson. Hallands Nyheter 2009-04-28.
Karin Fehrman” av Barbro Odelberg-Holmqvist. Hallandsposten 1981-11-17.
Populär Historia” – nr 4/2010.

Lästips allmän historia:

”Kvinnor får röst – Kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas
rösträttsrörelse” av Christina Florin, Stockholm 2006.
”Rösträttens århundrade” av Holgersson/Wängnerud, utg. år 2018.
”Kvinnans rösträtt”, Riksarkivet.
”Kvinnsam – tidskriften Rösträtt för kvinnor”, Göteborgs Universitet.
”LKPR Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt” Wikipedia.
”Svenska hjältinnor” av van Luik/Nordlund, Stockholm 2019.