FALKENBERG

För 100 år sedan var utbildning nästan bara till för pojkar. När alltfler röster höjdes för att detta skulle ändras tvingades fördomarna bort. Makten vände sin kappa efter tidens nya och friskare vindar.

Kvinnans plats är i hemmet och det räcker att hon kan laga mat, städa och mjölka kor.

(August Ahlberg, kyrkoherde)

I slutet av 1800-talet var flickor utestängda från utbildning vid Katrinebergs Folkhögskola. Styrelsens ordförande gick emot kvinnlig utbildning på sommaren, när pojkarna ändå hade lov. År 1898 startades till slut även undervisning för kvinnor och år 1914 en Lanthushållsskola för flickor.

Drygt 15 år senare tilläts båda könen studera tillsammans på skolans kurser. År 1908 publiceras en notis i Falkenbergs tidning att tre damer steg in i fullmäktigesalen vid ett möte:

Trenne damer af kommunalt intresse kommit för att sätta sig in i de parlamentariska formerna till dess ändtligen kvinnan blir likställig med mannen å den kommunala vädjobanan.

Idag är det nästan ofattbart att detta hade ett ”nyhetsvärde” men det säger något om tiden. ”Damerna” var troligen medlemmar i ”Falkenbergs förening för qvinnans politiska rösträtt” och ville sätta sig in i politiken.

De var även drivande i stadens nykterhetsförening ”Vita bandet”. Vid Tullbrons södra fäste drevs en matservering med välgörande ändamål som syfte. Men denna var även en bra plats att värva unga kvinnor till föreningen!

    GÄRDA SVENSSON

Gärda Svensson var en viktig förgrundsfigur för landsbygdens kvinnor, född 1895. Efter giftermål med en lantbrukare bosatte hon sig i Vinberg-Ljungby.

Hon var en av de som utbildade sig vid Katrinebergs folkhögskola. 1930-talet präglades av svåra tider ekonomiskt. Som trebarnsmor, ville Gärda förbättra situationen.

Att det måste ske också politiskt stod klart för mig. Det var på något sätt ett uppvaknande och det var också andra kvinnor här som kände så.

År 1932 bildades Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund (SLKF) sedermera Centerkvinnorna. Gärda Svensson engagerade sig. Reste runt och bildade avdelningar, bland annat med Astrid Pettersson (se Kungsbackas skylt).

Efter ett halvår hade Hallands distrikt 25 avdelningar med tvåtusen medlemmar! Gärda valdes till ordförande i den egna avdelningen och i Hallandsdistriktet. År 1933 blev hon förbundssekreterare och år 1945 Bondeförbundets första kvinnliga riksdagsledamot. En lång karriär följde där social politik var en hjärtefråga.

    Ester Tellander

Ester Tellander, född i Skrea år 1893, kom som ung till Falkenberg. Efter att ha blivit änka försörjde hon sig genom en syateljé och som sömnadslärarinna.

Hon engagerade sig i både nykterhetsfrågor samt kooperativa idéer. Var drivande i sitt partis kvinnoklubb som stod bakom en motion om att bilda Hallands socialdemokratiska kvinnodistrikt.