KUNGSBACKA

Fattiga flickor i Halland ville mer än att gifta sig i livet. Några hämtade inspiration och pengar i Amerika. Andra delade med sig av orättvisor i böcker och reste ut för att organisera landsbygdens kvinnor.

I Göteborg fanns landets starkaste fäste för den kvinnliga rösträttsfrågan. Men det var ingen hjälp för Kungsbackas kvinnor. Under 1900-talets början var Kungsbacka en småstad med några tusen invånare.

Folk försörjde sig på traditionella näringar och jordbruk. Flickor som föddes på lands-bygden skulle lära sig gårdsarbete och bli gift. Ville en flicka något annat med sitt liv, fick hon kämpa för det på egen hand. Vilket flera kvinnor lyckades med – och allmänna fördomar kom på skam.

doc07479920201019085707_001

    ASTRID PETTERSSON

Som ung flicka drömde Astrid Pettersson, född år 1909, att få utbilda sig. Hon växte upp på en gård i Lindome under krigsåren med ransonering, nöd och hårt arbete. Hennes bror fick fortsätta utbilda sig, men inte Astrid.

Men hennes nyfikenhet och kunskaps-törst ledde henne vidare till politiken och bonderörelsen. Först i JUF, Jordbrukareungdomens förbund och sedan som ordförande i Lindome SLKF, Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund, som hon även var med om att bilda.

Sina personliga erfarenheter delade hon med sig i över tio utgivna böcker. Många var personliga berättelser från hennes uppväxt som speglar den tidens förtryckande lagar och förordningar – färgat av lokala seder och bruk. Det starka engagemanget för social rättvisa och kvinnofrigörelse innebar att hon blev en viktig röst för att utveckla demokratin. Hon satt i Lindome kommuns barnavårds- och hälsovårdsnämnd, skrev debattartiklar, medverkade i radio och höll föreläsningar.

Under 1940-talet valdes hon in i styrelsen för Svenska freds- och skiljedomstolen och deltog i fredsmarscher i England, Paris och Washington. ”Stick i stäv” mot vad hennes far sagt åt henne att göra!

Lär dig salta vällingen och laga att du blir gift

(Astrid Petterssons far)

    EVELINA MÅNSSON

Evelina Månsson från Frillesås for till Amerika och arbetade. Återvände hem och köpte sig en lanthandel år 1910. Erfarenheterna delade hon med sig av i en bok hon gav ut.

Hon valdes in i fattigvårdsstyrelsen i Frillesås landsbygdskommun som representant för ”De frisinnade”. I Handelstidningens Veckoblad år 1919, uttalade hon sig om Frillesås som hon ansåg vara ”efter sin tid” utifrån sina egna upplevelser utomlands.

    HANNA EKELUND

Hanna Ekelund, Högerpartiet, valdes in i Kungsbacka Stadsfullmäktige, år 1921. Då var hon 51 år, yttrade sig om det mesta och var mycket engagerad i föreningslivet.

Hon stod bakom det föreningsdrivna ”Valldahemmet”, invigt år 1933 i syfte att bekämpa tuberkulos. År 1937 belönade regeringen hennes arbete med medaljen ”Illis Quorum”. Idag är ”Valldastiftelsen” en fond administrerad av Nordhallands hembygdsförening som delar ut bidrag bland annat till nytta för barn och ungdomar.