Hela Halland hörs

Replokaler, coaching, instrument, studiotid, kurser och scener. Det är bara några av de saker som studieförbunden kan stå för. Det gör att musikintresserade över hela Halland kan höras, menar bildningskonsulent Björn Lind, som i sin krönika berättar om Studieförbundens viktiga roll i att stärka kulturlivet, utjämna klyftor och stärka demokratin.

Studieförbunden bidrar till att stärka och utveckla demokratin och till att en mångfald människor kan påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Studieförbunden bidrar också till att utbildningsklyftor utjämnas och att bildnings- och utbildningsnivån höjs. Dessutom bidrar vi till att intresset för och delaktigheten i kulturlivet ökar. Det menar i alla fall staten som anger ovanstående som syfte för sina bidrag till studieförbund och folkhögskolor.

När vi studieförbunden främjar musiklivet så är det alltså bl a en del av arbetet för att stärka och utveckla demokratin. Och att vi främjar musiklivet är tydligt. Studieförbunden kan till och med sägas vara grunden för svenskt musikliv.

I en rapport från i våras ”Basen i svenskt musikliv” kan vi läsa att studieförbunden tillsammans i Sverige samlar över 100 000 musikutövare och 14 000 band eller akter är anslutna till något av studieförbunden. Förra året var det ca 8 000 000 besökare på ”våra” band/akters ca 124 000 spelningar.

Det vi studieförbund konkret kan stå för är replokaler, coaching, instrument, studiotid, kurser, scener m m. Exakt vad varierar efter behov och möjligheter. Oftast är det ekonomin som sätter gränser för vad vi kan stödja med. Regler för hur vi får använda bidragen från staten är en begränsning men värre är det när kommuner minskar sitt stöd till studieförbunden. Vårt senaste exempel är Falkenberg, vars kraftiga neddragning för några år sedan kraftigt försvårade vårt lokala arbete och försämrade förutsättningarna för de band och akter vi jobbar tillsammans med.

Men låt oss vända på det. När kommunala nämnder med ansvar för kulturverksamhet är öppna för samverkan och inser betydelsen av komplement till kulturskolor, fritidsgårdar och estetiska program i skolor så kan vi åstadkomma väldigt mycket tillsammans med övriga människor som på olika sätt är inblandade i musiklivet.

I Halland gjorde vi förra året ca 10 800 kulturprogram med över 615 000 deltagare. Och det var ca 15 000 personer som deltog i våra studiecirklar med någon form av musik som ämne. Då räknar vi bara de verksamheter som passat i Folkbildningsrådets regelverk för hur statsbidragen får användas.

Satsningar på studieförbunden främjar musiklivet. Vi finns för alla men störst betydelse har vi nog för de unga musiker vars pengabrist hindrar dem från att på annat sätt delta i kulturlivet. Så länge vi har gott stöd från kommuner och regioner kan vi i vår tur hålla replokaler och musikhus öppna och på många andra sätt skicka det offentliga stödet vidare till musiklivet.

Låt oss hålla volymen hög! Hela Halland hörs!